Ränta och inkasso-avgifter – vad är det och hur höga kan de vara?

Inkasso är en åtgärd någon som har en skuld att driva in, en borgenär, tar mot en gäldenär, den som har en skuld att betala. När en skuld har gått till inkasso så blir den som är skyldig pengar, det vill säga gäldenären, skyldig att utöver sin skuld även betala inkassoavgifter. Det är lagstadgat att det är så och det beror på de kostnader som uppstår i samband med allt extraarbete. Som gäldenär blir man alltså tvungen att betala ett högre belopp än vad man var från början om ärendet går till inkasso.

Det är inte heller helt ovanligt att borgenären tar ut en så kallad dröjsmålsränta av gäldenären. Det är en extra avgift som man får betala till borgenären för att personen eller företaget har fått vänta på att få sina pengar. I vissa fall avtalas om en sådan ränta redan i det första avtalet men ifall någon ränta inte har avtalats så ska det vara gällande referensränta. Denna ligger idag på åtta procent. Referensräntan fastställs två gånger årligen av Riksbanken, den första januari och den första juli. Referensräntan ska spegla det ränteläge som råder.

Om ett inkassokrav bestrids och anses vara felaktigt så blir man inte skyldig att betala vare sig den ursprungliga skulden, avgiften eller räntan. Under bestriden behöver man inte heller betala någonting förens fallet är uppklarat.

Innan fallet går till inkasso kan man även få en påminnelse och för det kan borgenären, ifall man får den på papper, ta ut en avgift om högst 50 kronor. För ett inkassokrav kan en avgift om högst 160 kronor tas ut och även det gäller ifall man får det i pappersform. Ytterligare en avgift som borgenären eller inkassoföretaget kan ta ut är ifall man beställer en amorteringsplan. För det kan de ta ut en avgift om 150 kronor för upprättandet. Men dessa är utöver dröjsmålsräntan.

När det gäller handel mellan företag tar sig större företag ofta friheten att inte betala påminnelseavgifter eller liknande. Detta är bl.a. ofta fallet med kommuner. Men denna makt har du som privatperson inte, utan du måste betala hela beloppet.

Vid produkter som löper ut när du inte betalar en faktura, som t.ex. ett tidningsabonnemang eller ett webbhotell, så kan påminnelseavgifter vara luriga. Vid sådana tillfällen kan nämligen själva fakturan aldrig gå till inkasso eller kronofogden, då du genom att inte betala den kan säga upp abonnemanget. Men påminnelseavgiften kan dras vidare. Så även om man inte vill betala är det alltid säkrast att säga upp abonnemanget, annars är det bäst att betala fakturan ändå.